Det var en kall vinterdag i Stockholm.

It was a cold winter day in Stockholm.

Snöflingor föll tyst och täckte staden med ett vitt täcke.

Snowflakes fell silently, covering the city with a white blanket.

Inne i Naturhistoriska museet värmde barn sig med spänning och upptäckarlust.

Inside the Naturhistoriska museet, children warmed themselves with excitement and a sense of discovery.

Det var dags för en skolutflykt, och eleverna rörde sig i klunga mellan de majestätiska marmorsalarna.

It was time for a school trip, and the students moved in a cluster between the majestic marble halls.

Linnea stod lite bakom gruppen.

Linnea stood a little behind the group.

Hon var tolv år och ofta försjunken i sina tankar.

She was twelve years old and often lost in her thoughts.

Hennes gröna ögon glänste när hon såg de enorma dinosaurieskeletten sträcka sig mot taket.

Her green eyes shone as she looked at the enormous dinosaur skeletons stretching towards the ceiling.

Hon älskade dinosaurier och hade funderat mycket på varför de hade dött ut.

She loved dinosaurs and had pondered a lot about why they went extinct.

Hennes fråga kändes alltmer angelägen.

Her question felt increasingly urgent.

Petter, hennes livliga klasskamrat, ledde gruppen med högljudda kommentarer och skratt.

Petter, her lively classmate, led the group with loud comments and laughter.

Elsa, Linneas bästa vän, följde honom, men hennes blick sökte ständigt Linneas.

Elsa, Linnea's best friend, followed him, but her gaze constantly sought Linnea.

Elsa var kluven mellan Linneas lugn och Petters charm.

Elsa was torn between Linnea's calm and Petter's charm.

När läraren stannade vid en monter full av fossiler, tog Linnea ett beslut.

When the teacher stopped at a display case full of fossils, Linnea made a decision.

Hon skulle låna sina egna fötter för att söka svaren hon så gärna ville hitta.

She would use her own feet to seek the answers she so eagerly wanted to find.

Medan klassen fokuserade på guiden smög Linnea mot dinosaurieutställningen.

While the class focused on the guide, Linnea sneaked towards the dinosaur exhibit.

Där, i en stor sal, mötte hon den mäktiga T-Rexen.

There, in a large hall, she encountered the mighty T-Rex.

Skelettet reste sig högre än hon någonsin kunnat föreställa sig.

The skeleton stood taller than she had ever imagined.

Vid dess fot fanns en skylt.

At its foot was a sign.

Linnea läste ivrigt och upptäckte något hon inte visste.

Linnea read eagerly and discovered something she didn’t know.

Det handlade om en enorm meteorit som krockade med jorden och förändrade allt.

It spoke of a massive meteorite that collided with the Earth and changed everything.

Med hjärtat fyllt av nyvunnen kunskap och lite mod, återvände hon till sin klass.

With her heart filled with newfound knowledge and a bit of courage, she returned to her class.

Petter berättade något roligt, men Elsa såg direkt Linneas upphetsade ansikte.

Petter was telling something funny, but Elsa immediately noticed Linnea's excited face.

"Vad har du hittat?" frågade Elsa, nyfikenheten tydlig i rösten.

"What have you found?" Elsa asked, curiosity clear in her voice.

Linnea log stort och berättade om meteoriten och hur den hade förändrat världen.

Linnea beamed and told them about the meteorite and how it changed the world.

Petter slutade prata och lyssnade också.

Petter stopped talking and listened too.

När Linnea avslutat sin berättelse tittade Petter på henne med nya ögon.

When Linnea finished her story, Petter looked at her with new eyes.

"Det där var riktigt coolt," sa han och log.

"That was really cool," he said, smiling.

Elsa nickade och lade en arm om Linnea.

Elsa nodded and put an arm around Linnea.

"Du är så smart, Linnea."

"You're so smart, Linnea."

För första gången kände Linnea att hennes frågor och passioner var viktiga.

For the first time, Linnea felt that her questions and passions were important.

Hon hade modet att dela med sig, och det var precis tillräckligt för att hon skulle vilja fortsätta fråga ännu mer.

She had the courage to share, and that was just enough for her to want to keep asking even more.

När mörkret föll över Stockholm den kvällen, tog tre vänner sig ut i snön igen, deras vänskap starkare och Linneas värld lite större.

As darkness fell over Stockholm that evening, three friends ventured out into the snow again, their friendship stronger and Linnea's world a bit larger.