Det var en snöig dag i Stockholm, och Ebba, Lars och Maja promenerade snabbt genom den livliga mataffären vid Slussen.

It was a snowy day in Stockholm, and Ebba, Lars and Maja quickly walked through the bustling grocery store at Slussen.

Vinterkylan följde med dem in, och de såg sig omkring bland kundvagnar och hyllor fyllda med varor.

The winter cold followed them inside, and they looked around among shopping carts and shelves filled with goods.

Ebba hade en noggrann lista i handen.

Ebba had a meticulous list in her hand.

Det var hennes plan för att göra den perfekta palsternackssoppan.

It was her plan to make the perfect parsnip soup.

"Lars, vi behöver palsternackor," sa Ebba och skannade hyllorna omkring dem.

"Lars, we need parsnips," said Ebba, scanning the shelves around them.

Lars log och ryckte på axlarna.

Lars smiled and shrugged.

"Lugn, vi hittar något annat om de är slut."

"Relax, we'll find something else if they're all out."

Ebba himlade med ögonen.

Ebba rolled her eyes.

Hon behövde dem för att imponera på Maja med en mysig vintermiddag.

She needed them to impress Maja with a cozy winter dinner.

Maja, som just flyttat från landsbygden för att hälsa på, såg glada ansikten och julbelysning överallt.

Maja, who had just moved from the countryside to visit, saw happy faces and Christmas lights everywhere.

"Så mycket folk!

"So many people!

Jag älskar stämningen här!"

I love the atmosphere here!"

sa hon och log åt förbipasserande.

she said, smiling at passersby.

När de kom fram till avdelningen med grönsaker såg Ebba snabbt över de gröna och bruna rotsakerna.

When they reached the vegetable section, Ebba quickly looked over the green and brown root vegetables.

Ingen palsternacka i sikte.

No parsnips in sight.

Hon stönade och tittade frustrerat på Lars.

She groaned and looked at Lars in frustration.

"Vi kan ta morötter och potatis istället," föreslog Lars lugnt.

"We can take carrots and potatoes instead," suggested Lars calmly.

"Det kan bli något nytt och spännande!"

"It could be something new and exciting!"

Maja skrattade.

Maja laughed.

"Ebba, varför inte testa något nytt?

"Ebba, why not try something new?

Tänk på middagen som ett äventyr!"

Think of the dinner as an adventure!"

Ebba tvekade.

Ebba hesitated.

Hennes lista kändes nästan helig.

Her list felt almost sacred.

Men hon kände värmen från Lars och Maja omkring sig.

But she felt the warmth from Lars and Maja around her.

De hade rätt; det viktiga var ju att njuta av deras sällskap.

They were right; the important thing was to enjoy their company.

"Okej," sa Ebba till slut och log.

"Okay," Ebba finally said and smiled.

"Låt oss ta lite morötter och potatis, och kanske lite selleri?"

"Let's take some carrots and potatoes, and maybe some celery?"

Med sina nya ingredienser gick de mot kassan.

With their new ingredients, they headed to the checkout.

Utanför snöade det fortfarande, men vinden kändes inte längre fullt lika kall.

It was still snowing outside, but the wind didn't feel nearly as cold anymore.

På väg hem pratade de och skrattade, och Maja berättade roliga historier från deras barndom.

On the way home, they talked and laughed, and Maja shared funny stories from their childhood.

När de kom hem, satte Ebba på spisen.

When they got home, Ebba turned on the stove.

Ljudet av grönsaker som skars och puttrade fyllde lägenheten.

The sound of vegetables being chopped and simmering filled the apartment.

Medan doften av soppa spred sig, satte de sig vid bordet med tända ljus.

As the smell of the soup spread, they sat at the table with lit candles.

Alla tog en skål av den nyblandade soppan.

Everyone took a bowl of the freshly mixed soup.

"Det här smakar fantastiskt," utbrast Maja, med ett leende.

"This tastes fantastic," exclaimed Maja, with a smile.

"Precis vad vi behövde!"

"Just what we needed!"

Ebba kände en ny slags tillfredsställelse.

Ebba felt a new kind of satisfaction.

Den där spänningen och glädjen av det oväntade, och att spendera tid med de människor hon brydde sig om.

That thrill and joy of the unexpected, and spending time with the people she cared about.

Hon tittade på Lars.

She looked at Lars.

Han blinkade åt henne och de skrattade.

He winked at her and they laughed.

Kvällen blev fylld av samtal, skratt och värme.

The evening was filled with conversation, laughter, and warmth.

Ebba lärde sig en viktig sak; ibland var den perfekta planen inte att vara perfekt, utan att leva i stunden.

Ebba learned an important thing; sometimes the perfect plan was not to be perfect, but to live in the moment.