Det yrde snö över Åre, och den lilla byskolan låg inbäddad vid foten av de vita bergen.

The snow swirled over Åre, and the small village school lay nestled at the foot of the white mountains.

Klassrummet hade stora fönster som släppte in ljuset, och ibland kunde eleverna se skidåkare susa förbi.

The classroom had large windows that let in the light, and sometimes the students could see skiers zooming by.

Just den här vintersäsongen hade eleverna fått en uppgift: att designa en karta över byns skidbackar.

This winter season, the students had been given an assignment: to design a map of the village's ski slopes.

Astrid, Lars och Emil satt samlade runt ett bord.

Astrid, Lars, and Emil sat gathered around a table.

De hade alla sina egna idéer.

They each had their own ideas.

Astrid älskade att måla och skapa.

Astrid loved to paint and create.

Hon ville göra en karta som var både användbar och vacker.

She wanted to make a map that was both useful and beautiful.

Lars, å andra sidan, tänkte alltid logiskt.

Lars, on the other hand, always thought logically.

Han visste hur viktigt det var att alla backar var rätt placerade.

He knew how important it was for all the slopes to be correctly placed.

Emil, med sin passion för skidåkning, ville att kartan skulle visa spänningsfyllda banor.

Emil, with his passion for skiing, wanted the map to showcase thrilling runs.

Astrid började skissa.

Astrid began sketching.

Hon ritade böljande linjer för backarna och mjuka kurvor för att visa de pittoreska vyerna.

She drew flowing lines for the slopes and gentle curves to show the picturesque views.

"Kartan måste vara fin och funktionell," sa hon.

"The map must be beautiful and functional," she said.

Lars pekade på en del av skissen.

Lars pointed to a part of the sketch.

"Den där banan måste vara exakt där berget lutar mest," sa han allvarligt.

"That run needs to be exactly where the mountain slopes the most," he said seriously.

Emil, som hade spanat ut genom fönstret, påpekade var han tyckte de brantaste och mest utmanande backarna skulle vara.

Emil, who had been peering out the window, pointed out where he thought the steepest and most challenging slopes should be.

"Tänk om vi kunde ha en bana som börjar här," utbrast han och pekade entusiastiskt i skogen bortom skolan.

"What if we could have a run that starts here," he exclaimed, pointing enthusiastically into the forest beyond the school.

Diskussionerna blev mer intensiva.

The discussions became more intense.

Lars ville ha precision.

Lars wanted precision.

Emil ville ha spänning.

Emil wanted excitement.

Astrid kände att hennes kreativa vision riskerade att gå förlorad.

Astrid felt that her creative vision was at risk of being lost.

Men hon kom på en idé.

But she came up with an idea.

"Vi kan blanda alla våra idéer," föreslog hon.

"We can blend all our ideas," she suggested.

"Vi kan använda mina bilder, men också få in era detaljer och spänningsmoment."

"We can use my illustrations, but also incorporate your details and elements of excitement."

De lade fram sina synpunkter.

They put forward their perspectives.

Lars visade hur backarna skulle mätas.

Lars showed how the slopes should be measured.

Emil beskrev känslan av en perfekt sväng.

Emil described the feeling of a perfect turn.

Astrid tog deras idéer och blandade dem i sin design.

Astrid took their ideas and blended them into her design.

Resultatet blev en karta som både inspirerade och guidade.

The result was a map that both inspired and guided.

"Vi har gjort det!"

"We did it!"

utropade Emil när de såg sin färdiga karta.

Emil exclaimed when they saw their finished map.

Lärarens berömde dem när de lämnade in sin uppgift.

The teacher praised them when they submitted their assignment.

Kartan blev en succé, inte bara för dess skönhet men också för dess användbarhet.

The map was a success, not just for its beauty but also for its usability.

Pister, liftar och snöhögar var perfekt avbildade.

Slopes, lifts, and snowdrifts were perfectly depicted.

Astrid kände att hon lärt sig något viktigt.

Astrid felt she had learned something important.

Genom att arbeta tillsammans, och med öppet sinne för varandras styrkor, hade de skapat någonting unikt.

By working together, and with an open mind to each other's strengths, they had created something unique.

Med ett leende blickade de tre ut genom fönstret igen, där vintern fortsatte att sprida sin magi över Åre.

With a smile, the three of them looked out the window again, where winter continued to spread its magic over Åre.