Det var en klar och kylig höstmorgon på internatskolan.

It was a clear and chilly autumn morning at the boarding school.

Träden var fulla av röda och gula löv som prasslade under fötterna när eleverna rusade till sina lektioner.

The trees were full of red and yellow leaves that rustled underfoot as the students hurried to their classes.

Erik, som alltid var försiktig, promenerade långsamt mot kafeterian.

Erik, who was always cautious, walked slowly towards the cafeteria.

Han kände sig lite nervös idag.

He felt a little nervous today.

På tavlan stod det att dagens lunch skulle innehålla hans värsta fiende, jordnötter.

On the board, it said that today's lunch would include his worst enemy, peanuts.

Erik hade en allvarlig jordnötsallergi.

Erik had a severe peanut allergy.

Han visste att han alltid behövde vara på sin vakt.

He knew he always needed to be on his guard.

Men idag ville han bara ha en vanlig lunch med sina vänner.

But today, he just wanted to have a normal lunch with his friends.

Linnea, hans kamrat och rumskompis, gick bredvid honom.

Linnea, his classmate and roommate, walked beside him.

Hon var nyfiken och orädd, alltid redo för äventyr, men hon förstod också hur viktigt det var att Erik kände sig trygg.

She was curious and fearless, always ready for adventure, but she also understood how important it was for Erik to feel safe.

När de kom in i kafeterian slog doften av de mustiga hösträtterna emot dem.

When they entered the cafeteria, the aroma of the hearty autumn dishes hit them.

Luften var varm och fylld med ljudet av skrattande studenter.

The air was warm and filled with the sound of laughing students.

Erik såg på sin tallrik med tvekan.

Erik looked at his plate with hesitation.

Linnea märkte det direkt.

Linnea noticed immediately.

"Är du orolig, Erik?"

"Are you worried, Erik?"

frågade hon försiktigt.

she asked gently.

"Ja, lite.

"Yeah, a little.

Jag är bara rädd för att det kanske finns jordnötter någonstans," svarade Erik.

I'm just afraid there might be peanuts somewhere," Erik replied.

Han visste att det fanns bouillabaisse på menyn idag, och även om skolan var noggrann, kunde man aldrig veta helt säkert.

He knew there was bouillabaisse on the menu today, and even though the school was careful, you could never be completely sure.

"Jag tror att du borde säga något till personalen," föreslog Linnea.

"I think you should say something to the staff," suggested Linnea.

"Dina vänner och jag skulle förstå om vi behöver ändra något."

"Your friends and I would understand if we need to change something."

Erik tvekade.

Erik hesitated.

"Kanske ska jag försöka," suckade han.

"Maybe I should give it a try," he sighed.

Lunchen fortskred utan händelser först.

Lunch proceeded without any incidents at first.

Men när Erik reste sig från bordet, råkade han stöta till en skål från ett annat bord.

But when Erik got up from the table, he accidentally bumped a bowl from another table.

En bit av maten innehöll jordnötter och rullade över till hans tallrik.

A piece of food containing peanuts rolled over to his plate.

Panikslagen tittade Erik ner, förlamad av rädslan han alltid haft.

Panicked, Erik looked down, paralyzed by the fear he always had.

Linnea agerade snabbt.

Linnea acted quickly.

"Erik, din EpiPen," sa hon lugnt men bestämt.

"Erik, your EpiPen," she said calmly but firmly.

Med darrande händer fann Erik sin EpiPen och injicerade den omedelbart.

With trembling hands, Erik found his EpiPen and injected it immediately.

Pulsen saktade ner och färgen återvände till hans ansikte.

His pulse slowed down and the color returned to his face.

Skolans vårdpersonal kom fram och hjälpte honom att stabilisera sig.

The school's medical staff came over and helped him stabilize.

Snart kunde han andas lugnt igen.

Soon he could breathe calmly again.

Efter händelsen bestämde skolan att bli mer medvetna om allergier.

After the incident, the school decided to become more aware of allergies.

Persien redogjorde mer noggrant för ingredienserna i menyn.

They detailed the ingredients on the menu more carefully.

Erik kände sig starkare, mer självsäker.

Erik felt stronger, more confident.

Han visste nu att han kunde tala om sina behov utan att känna sig skamsen.

He now knew he could speak about his needs without feeling ashamed.

Linnea lärde sig också något nytt.

Linnea also learned something new.

Hon förstod bättre hur det var för Erik och fick en djupare respekt för hans dagliga kamp.

She understood better what it was like for Erik and gained a deeper respect for his daily struggle.

Och i skuggan av de fallande höstlöven, fanns det en ny känsla av förståelse och vänskap mellan dem, starkare än någonsin.

And in the shadow of the falling autumn leaves, there was a new sense of understanding and friendship between them, stronger than ever.