Det var en blåsig höstdag i Malmö när Elsa stod vid basen av Turning Torso.

It was a windy autumn day in Malmö when Elsa stood at the base of Turning Torso.

Hennes blickar vandrade uppåt mot den vridna silhuetten av byggnaden.

Her eyes wandered upwards to the twisted silhouette of the building.

Hon kände sig både beslutsam och nervös.

She felt both determined and nervous.

Det var Halloween, och Elsa hade hoppats att denna speciella kväll skulle bryta isen mellan hennes syskon, Lukas och Maja.

It was Halloween, and Elsa had hoped that this special evening would break the ice between her siblings, Lukas and Maja.

För många år sedan hade en familjekonflikt skilt dem åt, och Elsa hade tagit på sig rollen att försöka föra dem samman igen.

Many years ago, a family conflict had separated them, and Elsa had taken on the role of trying to bring them together again.

Hon hade fått en idé: en Halloween-upplevelse på Turning Torso där de alla kunde konfrontera sina känslor och kanske en gång för alla lösa sina problem.

She had gotten an idea: a Halloween experience at Turning Torso where they all could confront their feelings and maybe once and for all solve their problems.

Lukas, alltid den äventyrslystne, kom först.

Lukas, always the adventurous one, arrived first.

Han var nervös men försökte dölja det med sitt vanliga skratt.

He was nervous but tried to hide it with his usual laugh.

"Hej Elsa!

"Hey Elsa!

Är det dags för bus eller godis?"

Is it time for trick or treat?"

skämtade han och pekade på de pumpor som prydde ingången.

he joked, pointing at the pumpkins adorning the entrance.

En stund senare dök Maja upp, med sitt blonda hår dansande i vinden.

A moment later, Maja appeared, her blonde hair dancing in the wind.

Hon såg tveksam ut, men kände Elsas varma välkomnande.

She looked hesitant but felt Elsa's warm welcome.

"Det är fint här," sa hon och fångade Ellens hand, som i ett tyst hopp om att allt skulle bli bättre.

"It's nice here," she said, grasping Elsa's hand, as a silent hope that everything would get better.

De tog hissen upp till toppen av Turning Torso.

They took the elevator up to the top of Turning Torso.

Utsikten var magnifik.

The view was magnificent.

Malmö spridde sitt glittrande skimmer i natten, dekorerad med Halloween-lampor som fladdrade försiktigt i vinden.

Malmö spread its glittering shimmer through the night, decorated with Halloween lights flickering gently in the wind.

Men mitt i denna skönhet plötsligt släcktes allt.

But amidst this beauty, everything suddenly went dark.

Strömmen gick, och de fann sig själva i totalt mörker.

The power went out, and they found themselves in total darkness.

Hissen stannade.

The elevator stopped.

Läget var stängt, och de alla tre blev stilla.

The ride was stuck, and all three were still.

Elsa tog ett djupt andetag.

Elsa took a deep breath.

Detta var deras chans.

This was their chance.

"Troligtvis Halloween-andarna," skrattade Lukas svagt, en sarkastisk ton i hans röst, men ingen tog upp hans skämt.

"Probably the Halloween spirits," Lukas chuckled weakly, a sarcastic tone in his voice, but no one picked up on his joke.

"Ibland undrar jag verkligen vad som hände mellan oss," sa Maja med en mjuk röst.

"Sometimes I really wonder what happened between us," Maja said softly.

"Vi brukade alltid ha så kul tillsammans."

"We used to have so much fun together."

Lukas suckade, lättnad i hans ord.

Lukas sighed, relief in his words.

"Jag önskar att vi hade pratat mer," erkände han.

"I wish we had talked more," he admitted.

"Jag känner mig ansvarig för allt bråk."

"I feel responsible for all the fighting."

Elsa öron var öppna.

Elsa's ears were open.

Tyst och varsamt förde hon diskussionen framåt.

Quietly and gently, she guided the discussion forward.

Skuggorna dolde deras tårar, men också deras leenden när gammalt groll började smälta bort.

The shadows hid their tears, but also their smiles as old grudges began to melt away.

Plötsligt återvände ljuset, både i byggnaden och mellan dem.

Suddenly, the light returned, both in the building and between them.

Utsikten glittrade igen i sina ljus.

The view glittered again in its lights.

De kände innan de visste det att detta var början på att hela något trasigt.

They felt before they knew that this was the beginning of healing something broken.

När de gick ner igen, lutade Maja sitt huvud mot Lukas axel.

As they went down again, Maja leaned her head against Lukas' shoulder.

"Jag är glad att vi kom hit," sa hon tyst.

"I'm glad we came here," she said quietly.

Elsa kände en ny lättnad.

Elsa felt a new relief.

Hon insåg att hon inte behövde bära hela världens tyngd på sina axlar.

She realized she didn't have to carry the weight of the world on her shoulders.

Genom en enkel kväll i Malmö hade ett nytt kapitel öppnats för deras familj.

Through a simple evening in Malmö, a new chapter had opened for their family.

Tillsammans gick de ut i den höstvindens kyla, starkare och närmare vid varandras sida.

Together, they walked out into the chill of the autumn wind, stronger and closer by each other's side.

Malmös Halloweenljus blinkade som om de visste att en drake hade tämjts denna natt.

Malmö's Halloween lights blinked as if they knew a dragon was tamed this night.