Lina såg ut över aulan.

Lina looked out over the auditorium.

Det var fylld av fallande löv och Halloween-färger.

It was filled with falling leaves and Halloween colors.

Skolan hade förvandlats till en plats av magi och mystik.

The school had been transformed into a place of magic and mystique.

Hon älskade den här tiden på året.

She loved this time of year.

Det var något speciellt med höstens kalla luft och doften av pumpor.

There was something special about the fall's cold air and the scent of pumpkins.

"Vad ska vi ha för tema, Lina?"

"What theme should we have, Lina?"

frågade Erik.

asked Erik.

Han stod bredvid Greta och skänkte Lina ett vänligt leende.

He stood next to Greta and gave Lina a friendly smile.

Greta höll i en liten kasse.

Greta held a small bag.

"Ja, vi måste bestämma oss snart!"

"Yes, we need to decide soon!"

Lina tvekade.

Lina hesitated.

Hon hade alltid känt sig lite annorlunda, men Halloween gav henne chansen att visa sin kreativitet.

She had always felt a bit different, but Halloween gave her the chance to show her creativity.

"Jag tänkte... vi kan göra något udda.

"I thought... we could do something quirky.

Använda återvunnet material."

Use recycled materials."

Erik skrattade.

Erik laughed.

"Återvunnet?

"Recycled?

Intressant!

Interesting!

Men hur ska vi göra det coolt?"

But how are we going to make it cool?"

"Låt mig prova," svarade Lina.

"Let me try," replied Lina.

"Ge mig några dagar."

"Give me a few days."

De tre vännerna besökte den lokala secondhandbutiken.

The three friends visited the local second-hand store.

Kläder hängde i rader och gamla tyger låg travade på hyllor.

Clothes hung in rows, and old fabrics were stacked on shelves.

Lina valde varsamt ut saker.

Lina carefully selected items.

Gamla dukar, trasiga halsdukar och färgglada band.

Old tablecloths, torn scarves, and colorful ribbons.

Hon hade en vision, även om de andra inte riktigt förstod.

She had a vision, even if the others didn't quite understand.

Hemma satte Lina igång.

At home, Lina got to work.

Hon klippte och sydde, målade och knöt.

She cut and sewed, painted and tied.

Varje kväll arbetade hon flitigt, drömmande om den stora festen.

Every evening she worked diligently, dreaming of the big party.

Men tvivlen kröp in.

But doubts crept in.

Vad om ingen gillade hennes dräkt?

What if no one liked her costume?

Vad om hon bara såg löjlig ut?

What if she just looked ridiculous?

Dagen för Halloween-festen kom.

The day of the Halloween party came.

Skolan var livlig med elever i alla möjliga kostymer.

The school was lively with students in all sorts of costumes.

Lina kände fjärilar i magen när hon steg in genom dörrarna i sin egen skapelse.

Lina felt butterflies in her stomach as she walked through the doors in her own creation.

Hon hade gjort en majestätisk klänning av trasiga gardiner, dekorerad med färgglada lappar och fladdrande band.

She had made a majestic dress out of torn curtains, decorated with colorful patches and fluttering ribbons.

När hon kom in i aulan stannade tiden en stund.

When she entered the auditorium, time stopped for a moment.

Hon var rädd att skratten skulle börja, men det var tyst en sekund innan applåder bröt ut.

She was afraid the laughter would start, but there was silence for a second before applause broke out.

Hennes klasskompisar och till och med några lärare kom fram till henne.

Her classmates and even a few teachers came up to her.

"Wow, Lina.

"Wow, Lina.

Det ser fantastiskt ut!"

It looks amazing!"

sa Greta, beundrande.

said Greta, admiringly.

"Så kreativt!"

"So creative!"

tillade Erik.

added Erik.

Värmen från deras komplimanger fyllde Linas hjärta.

The warmth from their compliments filled Lina's heart.

Hon hade vågat.

She had dared.

Och hon hade vunnit.

And she had won.

I den stunden insåg hon att hennes vilja att sticka ut och vara unik hade fört henne närmare sina drömmar och vänskaper än hon någonsin kunnat hoppas.

In that moment, she realized that her willingness to stand out and be unique had brought her closer to her dreams and friendships than she could ever have hoped.

Hösten kanske var en tid för förändring, men den var också en tid för att upptäcka vem man verkligen var.

Fall might be a time for change, but it was also a time to discover who you really are.

Och Lina hade funnit sin plats, omgiven av de människor som uppskattade hennes unika stil.

And Lina had found her place, surrounded by people who appreciated her unique style.