Solen strålade över blomsterfarmen utanför Göteborg.

The sun shone over the flower farm outside of Göteborg.

Det var tidig höst och landskapet var fyllt med färg.

It was early autumn, and the landscape was filled with color.

Rader av blommor sträckte sig mot den klarblå himlen.

Rows of flowers stretched toward the clear blue sky.

Lukas, den lite virriga unge mannen, arbetade på gården.

Lukas, the slightly scatterbrained young man, worked on the farm.

Han var alltid ivrig att göra sitt bästa och ville gärna imponera på Johanna, ägaren, och sin vän Erik.

He was always eager to do his best and wanted to impress Johanna, the owner, and his friend Erik.

En morgon, medan han gick genom fälten, upptäckte Lukas att solrosorna såg magnifika ut.

One morning, as he walked through the fields, Lukas discovered that the sunflowers looked magnificent.

"De är redo!"

"They are ready!"

tänkte han glatt och började ivrigt skörda dem.

he thought happily and eagerly began to harvest them.

Han föreställde sig Johannes glädje över hans arbetsförmåga och hur han äntligen skulle få Erik att sluta reta honom.

He imagined Johanna's joy over his work capacity and how he would finally get Erik to stop teasing him.

Men Lukas gjorde ett misstag.

But Lukas made a mistake.

Dessa solrosor var reserverade för ett bröllopsbukett.

These sunflowers were reserved for a wedding bouquet.

De var inte för försäljning än.

They were not for sale yet.

När han insåg misstaget, ökade hans oro.

When he realized the mistake, his anxiety increased.

Johanna skulle snart återvända till gården, och han kunde inte hitta några fler solrosor redo att skördas.

Johanna would soon return to the farm, and he couldn't find any more sunflowers ready to be harvested.

Lukas kände sig kluven.

Lukas felt torn.

Han kunde antingen erkänna sitt misstag eller försöka lösa problemet själv.

He could either admit his mistake or try to solve the problem himself.

Med svetten rinnande längs nacken, rusade han mot den närliggande gården.

With sweat running down his neck, he rushed to the nearby farm.

Om han kunde låna några solrosor där, kanske han kunde rädda situationen.

If he could borrow some sunflowers there, maybe he could save the situation.

Men till hans förtvivlan var deras solrosor också redan reserverade.

But to his dismay, their sunflowers were also already reserved.

När han vände tillbaka, slog Erik honom lätt på axeln och skrattade.

As he turned back, Erik lightly tapped him on the shoulder and laughed.

"Du och dina upptåg, Lukas."

"You and your antics, Lukas."

Med ett försiktigt leende på läpparna sa Erik, "Varför inte bara säga sanningen?"

With a gentle smile on his lips, Erik said, "Why not just tell the truth?"

Med Erik vid sin sida, tog Lukas mod till sig och gick till Johanna.

With Erik by his side, Lukas gathered courage and went to Johanna.

Han berättade allt.

He told her everything.

Till hans förvåning började Johanna skratta.

To his surprise, Johanna started to laugh.

"Ingen skada skedd, Lukas," sa hon och log varmt.

"No harm done, Lukas," she said, smiling warmly.

"Vi kan använda de andra blommorna för en mer kreativ bukett."

"We can use the other flowers for a more creative bouquet."

Tillsammans ordnade de en vacker bukett med blandade blommor, och allt löste sig till det bästa.

Together, they arranged a beautiful bouquet with mixed flowers, and everything turned out for the best.

Lukas lärde sig att det ibland är bättre att vara ärlig och söka hjälp.

Lukas learned that sometimes it is better to be honest and seek help.

Johanna gav honom ett uppmuntrande leende.

Johanna gave him an encouraging smile.

Med Erik som retade honom mindre och Johanna nöjd med hans insats, insåg Lukas att ärlighet och samarbete alltid lönar sig.

With Erik teasing him less and Johanna satisfied with his effort, Lukas realized that honesty and cooperation always pay off.