På en solig vårdag reste Sofia, Erik och resten av klassen till Långholmen för en biologilektion utomhus.

On a sunny spring day, Sofia, Erik, and the rest of the class traveled to Långholmen for an outdoor biology lesson.

Öns grönska hördes genom fågelsång och vågornas mjuka kluckande mot stranden.

The island's greenery was echoed through birdsong and the gentle lapping of waves against the shore.

Lina, deras biologilärare, ledde gruppen.

Lina, their biology teacher, led the group.

Hon ville att de skulle förstå öns ekosystem.

She wanted them to understand the island's ecosystem.

Eleverna utforskade skogen, skrattade och plockade växter för sin undersökning.

The students explored the forest, laughed, and picked plants for their investigation.

Sofia, en tyst tjej med stor kunskap om naturen, tittade på alla blommor och växter.

Sofia, a quiet girl with a great knowledge of nature, looked at all the flowers and plants.

Hon ville visa vad hon visste, men i gruppen var det svårt att tala.

She wanted to show what she knew, but it was hard to speak in the group.

Erik, hennes vän, älskade skoj och lek.

Erik, her friend, loved jokes and play.

Han skrattade och stökade omkring.

He laughed and bustled around.

"Kom igen, Sofia!

"Come on, Sofia!

Kolla denna knasiga grej jag hittade!"

Check out this crazy thing I found!"

ropade han och höll fram en trasslig gammal gren.

he shouted and held up a tangled old branch.

Sofia log, men kunde inte låta bli att känna sig distraherad.

Sofia smiled, but couldn't help feeling distracted.

Lina delade in klassen i mindre grupper för att de skulle samla fakta om olika arter de hittade.

Lina divided the class into smaller groups to gather facts about different species they found.

Sofia tog chansen att fokusera.

Sofia took the opportunity to focus.

Men Erik fortsatte skoja.

But Erik kept joking.

Trots hans humor, visste Sofia att hon behövde ta det här seriöst.

Despite his humor, Sofia knew she needed to take this seriously.

"Erik, vi måste nog fokusera nu," sa hon försiktigt men bestämt.

"Erik, we probably need to focus now," she said gently but firmly.

Erik ryckte på axlarna men log sedan uppmuntrande mot henne.

Erik shrugged but then smiled encouragingly at her.

"Okej, jag lyssnar."

"Okay, I'm listening."

Timmarna flöt förbi och snart var det dags för presentation.

The hours drifted by, and soon it was time for presentations.

Klumpen i Sofias mage växte sig större.

The knot in Sofia's stomach grew larger.

Gruppen började diskutera sitt arbete, men det var svårt för Sofia att hitta ett tillfälle att tala.

The group began discussing their work, but it was difficult for Sofia to find an opportunity to speak.

Andra ville också berätta och göra sig hörda.

Others also wanted to share and be heard.

Lina lyssnade noga, nickade åt barnens berättelser.

Lina listened carefully, nodding at the children's stories.

I ett ögonblick av tystnad kände Sofia modet växa inom henne.

In a moment of silence, Sofia felt courage grow within her.

Hon tog ett djupt andetag och började prata om björkar, vitsippor och knipor hon sett.

She took a deep breath and began talking about birches, wood anemones, and goldeneyes she had seen.

Rösten darrade först, men blev starkare när hon fortsatte.

Her voice trembled at first but grew stronger as she continued.

Lina log brett, lyssnade och ställde frågor.

Lina smiled broadly, listened, and asked questions.

Gruppen tittade fascinerat på bilderna Sofia hade ritat i sin anteckningsbok.

The group looked fascinated at the pictures Sofia had drawn in her notebook.

När de var klara, applåderade klassen.

When they were done, the class applauded.

"Mycket bra jobbat, Sofia," sa Lina.

"Very well done, Sofia," said Lina.

"Du har verkligen fångat ekosystemets skönhet här på Långholmen."

"You have truly captured the beauty of the ecosystem here on Långholmen."

Sofia kände stolthet bubbla inom sig.

Sofia felt pride bubbling within her.

Erik gav henne en tumme upp.

Erik gave her a thumbs up.

"Visste du hade det i dig," viskade han.

"Knew you had it in you," he whispered.

På väg tillbaka till skolan, spatserade Sofia och Erik sida vid sida.

On the way back to school, Sofia and Erik strolled side by side.

Solen glittrade över de stilla vattnet och Sofia kände sig mer säker på sig själv än någonsin.

The sun glittered over the calm waters, and Sofia felt more confident than ever.

En ny beslutsamhet föddes inom henne.

A new determination was born within her.

Hon visste att hennes röst betydde något, och det var värt att lyssna på.

She knew her voice meant something, and it was worth listening to.