Under körsbärsblommornas rosa sken, där Djurgårdens stigarna slingrade sig mjukt genom Stockholms hjärta, gick Lena med snabba steg.

Under the pink glow of the cherry blossoms, where Djurgården's paths wound gently through the heart of Stockholm, Lena walked briskly.

Våren gjorde sitt intåg och de blommiga träden svajade lätt i den varma vinden.

Spring was making its entrance, and the blossoming trees swayed lightly in the warm wind.

Det skulle snart vara dags för skolans slutpresentation, och hon bar sin portfölj tätt mot bröstet.

It would soon be time for the school's final presentation, and she held her portfolio tightly against her chest.

Lenas projekt handlade om att kombinera konst och teknik på ett nytt sätt, och hon ville imponera på alla.

Lena's project was about combining art and technology in a new way, and she wanted to impress everyone.

Men tvivlet gnagde.

But doubt gnawed at her.

"Är det verkligen tillräckligt?"

"Is it really enough?"

frågade hon sig själv om och om igen medan hon såg andra elever, ivrigt diskuterande sina egna projekt.

she asked herself over and over again as she watched other students eagerly discussing their own projects.

Veckan före presentationen tog hon mod till sig och bad Erik om hans åsikt.

The week before the presentation, she gathered the courage to ask Erik for his opinion.

Erik var smart, ibland nästan för rak, men hon respekterade hans talang.

Erik was smart, almost too straightforward at times, but she respected his talent.

Efter att ha lyssnat på henne sa han, "Idén är bra, Lena, men du måste tänka bredare.

After listening to her, he said, "The idea is good, Lena, but you have to think broader.

Har du funderat på hur publiken kan interagera med det?"

Have you considered how the audience can interact with it?"

Hans ord fick henne att tänka.

His words made her think.

Lena gick hem den kvällen, funderade och skissade.

Lena went home that evening, pondering and sketching.

Hon arbetade sent in på natten, behövde hitta en balans mellan Eriks feedback och hennes egna idéer.

She worked late into the night, needing to find a balance between Erik's feedback and her own ideas.

Trots sina tvivel ville hon inte förlora sig själv i processen.

Despite her doubts, she didn't want to lose herself in the process.

När dagen för presentationen kom, andades Lena djupt.

When the day of the presentation came, Lena took a deep breath.

Djurgården såg nästan magisk ut, dekorerat med ljusgrön grönska och en känsla av förväntan i luften.

Djurgården looked almost magical, adorned with light green foliage and a sense of anticipation in the air.

Eleverna förberedde sina stationer, och Lena fixade de sista detaljerna.

The students prepared their stations, and Lena fixed the final details.

Hennes projekt, nu förvandlat till en interaktiv upplevelse, var redo att visas.

Her project, now transformed into an interactive experience, was ready to be showcased.

När det blev hennes tur, började Lena lugnt.

When it was her turn, Lena began calmly.

Hon presenterade sitt arbete med en klar och säker röst.

She presented her work with a clear and confident voice.

Men det var när hon aktiverade den interaktiva delen som hennes projekt verkligen blev levande.

But it was when she activated the interactive part that her project truly came to life.

Det drogs en klang av förvåning mellan klasskamraterna och lärarna.

A murmur of amazement spread among her classmates and teachers.

De interaktiva elementen gjorde att åskådarna kunde delta och engagera sig, vilket väckte projektet till liv.

The interactive elements allowed the viewers to participate and engage, bringing the project to life.

Efteråt kom Lärarna fram till henne och berömde hennes kreativitet och mod.

Afterward, the teachers came up to her and praised her creativity and courage.

Till och med Erik, vanligtvis så kräsen, gav ett erkännande nick.

Even Erik, usually so critical, gave an approving nod.

"Bra jobbat, Lena.

"Well done, Lena.

Jag är imponerad."

I'm impressed."

Lena visste nu att hennes idéer hade betydelse.

Lena now knew that her ideas mattered.

Genom att våga lita på sig själv och även lyssna på kritik hade hon skapat något unikt.

By daring to trust herself and also listen to criticism, she had created something unique.

En ny känsla av självförtroende fyllde henne.

A new sense of confidence filled her.

Djurgårdens blommor fortsatte att blomma, som om de firade hennes framgång tillsammans med henne.

Djurgården's flowers continued to bloom, as if they were celebrating her success alongside her.

Lena hade lärt sig att hennes kreativitet var en kraft att räkna med, både i hennes egna ögon och andras.

Lena had learned that her creativity was a force to be reckoned with, both in her own eyes and in the eyes of others.