A Sweet Journey of Friendship: Kanelbullar & Semla
FluentFiction - Swedish
A Sweet Journey of Friendship: Kanelbullar & Semla
Erik och Johanna satt på fika caféet och beställde en kopp kaffe och några bakverk.
Erik and Johanna sat in the coffee shop and ordered a cup of coffee and some pastries.
Erik var inte alls bekant med svenska bakverk och Johanna bestämde sig för att introducera honom för kanelbulle och semla.
Erik was not at all familiar with Swedish pastries and Johanna decided to introduce him to cinnamon buns and semla.
"Kanelbulle", sa Johanna blygsamt och Erik upprepade "Kanelbylla".
"Kanelbulle", Johanna said modestly and Erik repeated "Kanelbulla".
Johanna log och rättade honom vänligt.
Johanna smiled and corrected him kindly.
Sedan bad hon honom att försöka uttala namnet på semla.
Then she asked him to try to pronounce the name of semla.
Erik försökte flera gånger, men det lät som "smella" eller "semla".
Erik tried several times, but it sounded like "smella" or "semla".
Johanna försökte öva med honom, men det verkar som om han inte kan uttala det på rätt sätt.
Johanna tried to practice with him, but it seems he can't pronounce it correctly.
Efter en stund kom servitören med kaffe och bakverk, inklusive en semla.
After a while, the waiter came with coffee and pastries, including a semla.
Erik tittade på den och sa "Smelly?"
Erik looked at it and said "Smelly?"
igen, vilket gjorde Johanna skratta högt.
again, which made Johanna laugh out loud.
Men Erik var inte så glad.
But Erik was not so happy.
Han kände sig obekväm och ville inte göra fel igen.
He felt uncomfortable and didn't want to make the mistake again.
Han kunde känna sig generad och besviken.
He could feel embarrassed and disappointed.
Men Johanna var snäll och började prata om andra saker för att distrahera honom.
But Johanna was kind and started talking about other things to distract him.
De pratade om sina jobb och livet i allmänhet.
They talked about their jobs and life in general.
Innan de visste det hade de tillbringat en hel timme på caféet.
Before they knew it, they had spent a full hour at the cafe.
När de lämnade påpekade Johanna att Erik borde öva på semla-uttal och de skrattade gemensamt.
As they left, Johanna pointed out that Erik should practice semla pronunciation and they laughed together.
Några dagar senare bad Erik om att träffas igen och bjöd henne på en kanelbulle och semla på samma café.
A few days later, Erik asked to meet again and offered her a cinnamon bun and semla at the same cafe.
Den här gången uttalade han namnen perfekt, vilket gjorde Johanna glad.
This time he pronounced the names perfectly, which made Johanna happy.
De fortsatte att prata och skratta tills solen gick ner.
They continued to talk and laugh until the sun went down.
Efter det här besöket blev Johanna och Erik bästa vänner och besökte ofta caféet för bakverk och kaffe tillsammans.
After this visit, Johanna and Erik became best friends and often visited the cafe for pastries and coffee together.
De hade inte längre någon problem med uttal, men det var något särskilt med försöket att uttala "semla" som gjorde deras relation ännu starkare.
They no longer had a problem with pronunciation, but there was something special about trying to pronounce "semla" that made their relationship even stronger.